"Jag hade gjort design- och illustrationsarbete av många slag när jag år 2011 ville prova på något nytt som inte var att rita, måla eller klippa i papper. Därför anmälde jag mig till keramikkursen vid Borgå medborgarinstitut. Under kursen fick vi lära oss arbeta i lera. Från början hade jag ett avslappnat grepp till leran: jag har arbetat med den och sett vad det blir. Ibland, när någon vikarie håller kursen, säger de att man inte kan sätta mina skapelser i ugnen för de kan gå sönder. Till all tur har det inte hänt många gånger.

Det är väldigt avslappnande att jobba med lera. När man gör det är man helt i andra världar och tänker inte på något annat. Nuförtiden arbetar jag med keramik i mitt eget arbetsrum, men jag går också fortfarande på kurs. Där är stämningen avslappnad och skön.

I låg- och högstadiet var jag mer intresserad av handarbete och bildkonst än andra ämnen. Efter grundskolan studerade jag till metallartesan i Virmo och senare studerade jag textildesign i Halikko innan jag kom in på Åbo ritskola.

I Åbo förälskade jag mig i silkscreentryck. Jag jobbade dag och natt i skolans studio, det var passion i det jag gjorde. Suget att få göra mer var enormt. Efter Åbo sökte jag in vid Bildkonstakademin och Konstindustriella högskolan i Helsingfors. Jag kom in på båda ställena men jag valde Konstindustriella eftersom jag var mer intresserad av design just då.

På Konstindustriella blev jag intresserad av att teckning, vilket inte hade känts speciellt intressant tidigare. På en kurs i illustration gjorde vi våra egna sketchböcker från början till slut och gick runt i Helsingfors och tecknade. När Marimekko ordnade designtävlingen "Design möter användare!” år 2005 ville jag absolut vara med. Jag skissade, bläddrade i djurböcker och satt hemma i soffan i vardagsrummet om kvällarna. Där föddes tyget Unessa och jag vann tävlingen.

Jag sitter fortfarande ofta och skissar medan en teveserie snurrar på i bakgrunden. Alla tiders favorit är Hercule Poirot. Den visuella världen, karaktärerna och humorn i den serien, allt passar mig. När jag jobbar behöver jag bakgrundsljud och radion räcker inte till. Det är härligt att kunna titta upp och se “Herkku" lösa brott.

I början använde jag brunaktig lera, precis som de andra på kursen. Jag började genast forma leran till djur. Jag tycker om att forma sympatiska figurer som sprider välbefinnande och jag tycker om former som verkar klumpiga. Småbarns mod och friska tag inspirerar mig.

Jag planerar i allmänhet inte mina keramikskulpturer väldigt noga, utan börjar direkt jobba med leran. I allmänhet blir det en flicka, en ponny eller något annat djur. Några ganska frodiga typer har det också blivit, kanske några av dem är självporträtt. För en tid sedan provade jag på korvteknik, där man bygger upp formen av lerkorvar. Mamma tittade på ett verk och sa att det ser ut som en madame. Madame var så stor och tung att hon sjönk ihop i ugnen och fick en puckel på ryggen.

Nuförtiden använder jag vit porslinslera. I början försökte jag överföra färgvärlden från mina tyger till keramiken, men det var omöjligt att få färgerna att samarbeta. Jag övergick till en enklare färgskala och fokuserar på formen i stället. Lite överraskande visade det sig att svart, grått och vitt var den bästa kombinationen.

Det har varit roligt att se hur mycket folk tycker om min keramik. Det schweiziska lyxvaruhuset Globus hade upptäckt verk av mig på Instagram och i Samujis affär. De bad mig designa en serie skulpturer för sitt sortiment. I Japan var keramik av mig med på en utställning sommaren 2017. Det är härligt att jag har lyckats kanalisera mitt goda humör i en klump som sprider glädje till andra också.

Jag är glad att jag får göra så många olika grejer. Nu senast illustrerade och skrev jag barnboken Jengi som ges ut av Etana Editions. Den utkommer hösten 2017. Berättelsen föddes ur de pappersklipp som jag alltid har hållit på med. Av någon anledning kan jag rita bättre med sax än med penna. Allt jag behöver för att jobba är en gammal barberarsax i metall och klister. Jag har en stor väska full med papper och klisterlappar i olika färger som jag har samlat ihop under resor i andra länder och från gamla pappershandlar.

Jag har ett oändligt intresse för olika slags tekniker och material. Jag vill prova på dem och se hur jag kan utvecklas. Förra året gick jag en sömnadskurs, för jag ville lära mig något nytt. Att lära sig nya saker gör världen större och ger nya idéer för framtiden.

Det är alltid viktigt att det är roligt. Ingen vill sitta med pannan i djupa veck.”

Jenni Tuominen

Född 1976 i Landskrona i Sverige. Har studerat bl.a. vid Åbo konstakademi och Aalto-universitetets högskola för konst och design. Vann Marimekkos tävling Design möter användare! år 2006 och har designat flera tyger för Marimekko.

Har ställt ut keramikarbeten i Japan och bland annat i Samujis butik i New York. Boken Jengi (Etana Editions) utkommer hösten 2017.

www.jennituominen.com

Artek Helsinki 
Centralgatan 1 B
00100 Helsingfors, Finland
tel. +358 10 617 3480
artekhelsinki@artek.fi
må-lö 10:00 – 18:00